I lagen står det bland annat att ett skyddsrum ska stå emot eventuella stridsmedel som används i krigföring. Det står också att de ska vara placerade så att de enkelt kan nås av civilbefolkningen som behöver skydd och att de i fredstid kan användas för andra saker som till exempel förråd och garage.
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är den svenska myndighet som ansvarar för skyddsrummen i Sverige. MSB lyder under Försvarsdepartementet.
Ett skyddsrum ska kunna skydda människor vid fara, till exempel vid en krigssituation. Skyddsrummen ska bland annat skydda mot tryckvågor, splitter från bomber, gaser, damm och radioaktivitet. Det var under kalla kriget, alltså efter andra världskriget, som skyddsrummen i Sverige började ställas iordning.
I skyddsrummet ska vattenkärl, värme och toalettmöjligheter finnas. Det ska också finnas en ventilationsanläggning. I krigstider kan det dock bli avbrott i vatten-, el- och värmeförsörjningen till ett skyddsrum.
I ett skyddsrum finns däremot inga livsmedel. Ta därför gärna med mat som klarar rumstemperatur om du skulle behöva söka skydd i ett skyddsrum. Andra saker som kan vara bra att ta med är en ficklampa, hygienartiklar, mediciner, varma kläder, värdehandlingar och en vevradio. Detta är saker som du får ta med dig. Husdjur får du dock inte ta med dig till ett skyddsrum. Skyddsrummen i Sverige är avsedda för civilbefolkningen och inte för djur. I krigstider räknas skyddsrum som allmänna platser även om de är placerade i privata fastigheter. Vid höjd beredskap kan du gå till vilket skyddsrum som helst. Fastighetsägaren har alltså ingen rätt att hindra en person från att söka skydd.
Tack vare lagen om skyddsrum har vi i Sverige skyddsrum som kan fungera som ett skydd under oroliga tider. Många skyddsrum är dock inte iordningställda. Det finns inte heller något beslut från regeringen att detta ska göras. Det finns alltså inte skyddsrum idag för hela Sveriges befolkning. Skyddsrum är dock endast ett av flera sätt att skydda befolkningen på vid fara. Andra sätt kan vara utrymning eller att ta skydd i byggnader som är förstärkta på olika sätt. Man kan också ta skydd i källare, tunnlar och tunnelbanestationer.
I fredstider kan ett skyddsrum användas för andra ändamål. Många skyddsrum fungerar som förråd. Andra kan fungera som uppehållsrum eller föreningslokaler. Större skyddsrum används ibland som parkeringsgarage. Vid höjd beredskap ska dock ett skyddsrum snabbt kunna ställas om och fungera som just ett skyddsrum. Detta ska ske inom loppet av 48 timmar. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att den utrustning som ska finnas i skyddsrummet finns och att öppna rummet vid fara. Fastighetsägaren kan vara en privatperson eller en kommun. Det finns också skyddsrum som ligger i lokaler som tillhör bostadsrättsföreningar. För skyldigheten att underhålla skyddsrummet i sin fastighet kan en fastighetsägare få en skälig ersättning från staten.