Sverige hade under andra världskriget och vidare under kalla kriget ett mycket välutbyggt totalförsvar. Det var väntans och orons tider för vår svenska befolkning. Fienderna var olika under andra världskriget och under kalla kriget, men hotet mot befolkningen var ständigt närvarande och i någorlunda mån detsamma. Efter andra världskriget började också kapprustningen med kärnvapen. En kärnvapenkonflikt mellan öst och väst hade även haft stor påverkan på Sverige och totalförsvaret behövde vara redo att hantera konsekvenserna.
Totalförsvaret består av det civila försvaret och det militära försvaret. Det militära försvaret hade (och har) till uppgift att skydda rikets gränser och säkerställa vår självständighet genom väpnat försvar. Befolkningen skulle vara skyddad från övergrepp och påverkansoperationer.
Det var emellertid inte uteslutande det militära försvarets uppgift att skydda befolkningen. Befolkningens försvarsvilja och motståndskraft måste vara säkerställd. Det psykologiska försvaret var viktigt och i flera omgångar kom det ut instruktioner och information bland annat i form av en skrift - Om kriget kommer. I denna skrift fanns instruktioner kring hur varje enskild kvinna, man och familj är skyldiga att vara förberedda på en krigssituation.
Skriften handlade bland annat om att se till att lagerhålla nödvändiga förnödenheter, om vilka meddelanden som måste gå ut till befolkningen, samt vilken typ av meddelanden som är falska och fabricerade av fienden. Under hela denna tid fanns också information om krigets regler och instruktioner i hur motståndsmän skulle utkämpa "det fria kriget".
Det fria krigets regler gäller då ett land är ockuperat av en främmande makt. Denna främmande makt skulle bekämpas med alla till mens stående lagliga medel. Alla meddelanden om att motståndet var brutet, var att betrakta som falska. I de skrifter som staten delade ut till befolkningen fanns instruktioner om upprättande av motståndsförband och genomförande av gerillakrigföring. De lagliga grunderna för detta framgick också, bland annat skulle motståndsmän som saknade uniform ikläda sig en armbindel för att kunna lyda under konventionerna.
I instruktionerna framgick det också vilka signaler som skulle gå ut för att indikera att befolkningen behövde söka skyddsrum. Till de ansvariga för skyddsrummen, gavs också separata instruktioner för underhåll och iordningställande.
För att skydda befolkningen byggdes under kalla krigets dagar ett omfattande nätverk av skyddsrum. Skyddsrummen byggdes både i bostadsområden och i anslutning till arbetsplatser och skolor. Detta för att befolkningen vid fara skulle kunna sätta sig i skydd och sedan snabbt kunna återgå till sina viktiga aktiviteter.
Skyddsrummen var konstruerade så att de skulle skydda mot explosiva, nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel. Kraven på dessa skyddsrum var höga vad gäller hållfasthet, övertrycksventilation, eltillgång, vattenförsörjning, avlopp, nödutgångar, filter för inluft med mera.
Ansvaret för underhåll av skyddsrummen vilade (och vilar fortfarande) på ägaren till byggnaden där skyddsrummet finns.
Det var efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott en allmän uppfattning att faran för krig nu var över. Under 90-talet började omorganisationen av det svenska totalförsvaret, vilket i praktiken ledde till en nedmontering av väsentliga delar. Om regeringen inte lägger tonvikt på att upprätthålla ett civilt försvar, så förvånar det knappast att ägarna av skyddsrummen inte fäste någon betydelse vid underhåll.
I dagsläget har många skyddsrum förfallit eller inrättats för andra ändamål. Det är inte ovanligt att se att exempelvis bostadsrättsföreningar har gjort om sitt skyddsrum till cykelkällare eller till bastu och relaxavdelning. Många företag och även myndigheter har gjort om sina skyddsrum till möteslokaler eller gym.
Det kan tyckas vara enkelt att bara utrymma skyddsrummet från cyklar eller skrivbord, men dessvärre har ofta förändringar som påverkar skyddsrummets funktionalitet gjorts. Under årens lopp har kanske fiberkabel installerats, vattenledningar dragits, eller nya avloppsstammar installerats. Alla dessa åtgärder kan, om fastighetsägaren inte varit uppmärksam, ha påverkat skyddsrummets funktionalitet.
Under de år som förflutit sedan kalla krigets dagar, har många fastighetsägare inte tagit hand om skyddsrummen på rätt sätt. Utrymmena har nyttjats för andra funktioner och vid ombyggnationer och renovering av fastigheten, har kanske vattenledningar, avlopp, fiberkablar och liknande, blivit dragna på ett sätt som påverkar skyddsrummets funktionalitet. Många skyddsrum har också fått ny funktion i form av cykelkällare, möteslokal, relaxavdelning och vad annat som kan ha haft högre prioritet än att ha ett funktionellt skyddsrum.
Lagstiftningen har alltid varit tydlig kring att skyddsrum ska underhållas på vissa sätt och vara redo att tas i bruk, emellertid har kontrollen av efterlevnaden av reglerna inte varit effektiv under många år. Nu är situationen dock en annan. Sedan några år har Sverige en ökad hotbild. Det är inte längre en allmän uppfattning att inga mer krig kommer drabba Europa. I närtid har till exempel Rysslands invasion av Ukraina påvisat behovet av att hålla beredskap. Därför ökar nu kraven på fastighetsägarna att ha fungerande skyddsrum. I tillfälle av att regeringen fattar beslut om höjd beredskap, ska ett skyddsrum i loppet av två dygn kunna ställas om från fredstida bruk till fullt fungerande skyddsrum.
Regeringen kan fatta beslut om höjd beredskap för att stärka Sveriges möjligheter att möta en angripare och för att se till så att det viktigaste i samhället fungerar.
Skyddsrum får i fredstid användas för andra ändamål, exempelvis som olika typer av förråd. Den fredstida användningen får dock inte begränsa eller hindra inspektion och underhåll. När regeringen fattar beslut om höjd beredskap har fastighetsägaren två dygn på sig att iordningställa de skyddsrum som finns i fastigheten.
Enligt lagen om skyddsrum är fastighetsägaren skyldig att underhålla skyddsrummet och den tillhörande utrustningen. Under höjd beredskap är fastighetsägaren också skyldig att bereda plats i skyddsrummet åt dem som behöver skydd.
Om ett skyddsrum inte lever upp till kraven, kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förelägga fastighetsägaren att göra nödvändiga förändringar.
Ett fungerande skyddsrum har förstärkta dörrar, väggar, tak och golv. Det ska kunna stå emot nedfallande bråte från omgivningen, likväl som tryckvågor och splitter, brand och strålning. Ventilationen ska vara utformad så att den kan stänga ute radioaktivt damm och giftiga gaser.
När ett skyddsrum är iordningställt efter beslut om höjd beredskap, ska det finnas vatten på kärl, möjlighet till uppvärmning av utrymmet, separat ventilation och toalettmöjligheter.
För att befolkningen ska veta var skyddsrum finns, ska de också vara utmärkta. Det finns en särskild skyddsrumsskylt som ska sitta uppe på fasaden. Detta ansvar faller också på fastighetsägaren.
Att äga en fastighet där ett skyddsrum finns kan tyckas vara en huvudvärk, men varken de ekonomiska eller praktiska faktorerna bör vara oöverstigliga.
Fastighetsägare har rätt till ersättning av staten för merkostnader i samband med byggnation och utrustning av ett skyddsrum. Eftersom fastighetsägaren också har skyldighet att underhålla skyddsrummet, finns även möjlighet att ansöka om skälig ersättning för detta. Det är dock viktigt att tänka på att ersättning inte betalas ut för åtgärder som kan härledas till försumlighet, exempelvis eftersatt underhåll eller om otillåtna ingrepp har gjorts.
Alla de krav som vilar på fastighetsägaren kan vara svåra att genomskåda.
Inte sällan finns föreskriva krav på utrymmen i fastigheter som i viss mån kan vara svåra att förena. Exempelvis brandsäkerhetskrav kan ibland vara komplicerade att tillgodose samtidigt som skyddsrummets funktionalitet upprätthålls. I vissa fall kan åtgärder ha genomförts för att inbrottssäkra utrymmet, exempelvis igensättning av utrymningsvägar. Ventiler kan vara uppborrade för avloppsrör, vattenledningar och kabeldragningar.
En bostadsrättsförenings styrelse har redan en rad andra ansvar och göromål som den behöver tillgodose. Det faller sig naturligt för styrelsen att anlita extern hjälp i form av konsulter för att leda projekt såsom stambyten, anläggande av trädgård, uppdatering av värmesystem, bortforslande av gamla cisterner för eldningsolja och liknande. Den goda nyheten är att det även finns extern hjälp att anlita för att underlätta att leva upp till kraven och bibehålla skyddsnivån på skyddsrummen.
En extern konsult kan hjälpa fastighetsägaren med inventering och genomgång av skyddsrummet för att säkerställa att kraven är uppfyllda. Om ett föreläggande från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns, så kan konsulten hjälpa med en åtgärdsplan för denna, samt anlita underleverantörer.
En genomgång kan exempelvis börja med att en representant för fastighetsägaren möter upp och visar fasaden där skyddsrumsskylten sitter. Genomgången fortgår sedan i korridoren utanför skyddsrummet med kontroll av ventiler som ska vara fyllda med singel och hur säkring i väggen ser ut. Dörren in till skyddsrummet inspekteras. Alla skruvar, gångjärn, gastäta lister och smörjnipplar ska fungera, typgodkännandemärkning kontrolleras. Reservutgång ska vara försedd med stegjärn, stötvågsskyddet ska vara funktionellt. Betongelement ska inte sitta på plats om de inte är motfyllda med stenar och grus på utsidan. Infästningarna för vattentillgång, inklusive kran, handvred och golvbrunn ska vara fungerande. Vattenledningar ska vara försedda med avstängningsventil för att motverka översvämning vid skada under pågående angrepp. Fånganordningar för ljusinstallationer ska finnas.
Ventilationen kan vara gammal, men ändå fullt fungerande. Sandfilter var vanliga på sextiotalet och ventilationen och mätarna för luftmängdsmätare kontrolleras. Det är också viktigt att fredsventilation kan stängas på korrekt sätt. Övertrycksventiler är viktiga för att utjämna trycket mot omgivningen.
Lös utrustning i skyddsrumsförråd är viktigt att gå igenom. Konsulten hjälper med inventering och kontroll av att funktionalitet av den utrustning som krävs.
Tillsammans med fastighetsägaren gör konsulten också en checklista över vad som behöver göras med skyddsrummet för att iordningställa det för krig, samt för att kunna godkännas vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inspektioner.