Skyddsrum kan vara insprängda i berg för att rymma ett stort antal människor, eller vara belägna i anslutning till flerfamiljshus eller arbetsplatser för att skydda människorna som vistas där. När skyddsrum finns på arbetsplatser, kan de anställda snabbt återgå till arbetet när faran är över.
Ett fungerande skyddsrum är utformat så att de som befinner sig i skyddsrummet ska vara skyddade mot tryckvågor, splitter, strålning, brand och skadliga gaser och damm. Under krig ska det finnas fyllda vattenkärl, uppvärmning, separat ventilation och toalettmöjligheter.
Skyddsrum räknas i krigstid som allmän plats och fastighetsägaren kan inte hindra någon från att söka skydd.
Ägaren till fastigheten där skyddsrummet finns bär ansvaret för att underhålla utrymmet och den utrustning som ska finnas på plats. Det finns inga hinder för att under fredstid använda ett skyddsrum för andra ändamål, om det inte begränsar eller förhindrar inspektion och underhåll. Vid ett regeringsbeslut om höjd beredskap har fastighetsägaren två dygn på sig att klargöra skyddsrummet för krigstida bruk. Då ska alla fredstida funktioner vara utrymda och samtliga krigstidsfunktioner vara installerade. Det ska finnas en särskild skylt på fasaden som anger att ett skyddsrum finns i byggnaden.
Vilka krav som vilar på ett skyddsrum beror på när skyddsrummet är uppfört. I vissa fall kan stommen vara byggd under en period med andra krav än vad som gällde när skyddsrummet blev färdigställt. Då gäller som princip de krav som fanns när stommen uppfördes.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomför tillsyn och kontroller. När kontrollen noterat brister är det fastighetsägarens ansvar att se till att de blir åtgärdade.
Eftersom fastighetsägaren är skyldig att underhålla skyddsrummet, så har denna även rätt till skälig ersättning av staten. Någon ersättning betalas dock inte ut om åtgärden är orsakad av försumlighet.